Det finns alltid mer att lära

Jag gillar att gå på seminarier och kurser, att arbeta tillsammans med andra och på så sätt utvecklas och få lära mig mer, både praktiska kunskaper men även om mig själv och andra.

Det senaste årets tystnad på min blogg beror på att jag har suttit i skolbänken igen, denna gång på heltid. Jag har gått en yrkesutbildning till teknikinformatör och i torsdags avslutades kursen med utdelning av examensbevis följt av lunch på SMAK på Konsthallen i Malmö.

Det har varit ett intressant år. Bara det att jag gått en kurs med fokus på teknik är för min egen del överraskande, men jag är så nöjd med mitt val. Det öppnar dörrar för att utföra uppdrag och erbjuda tjänster, inte bara inom produktion av manualer och instruktioner etcetera, utan även inom kommunikation i stort. Metodikerna är samma; ringa in målgruppen, samla informationen och sortera den för att producera och slutligen presentera den. Med denna utbildning breddar jag mina kunskaper för att kunna presentera texter och illustrationer i samklang.

Jag är tillgänglig för uppdrag under större delen av sommaren och blickar framåt, precis som fåglarna på stranden innan ovädret bröt ut, mot en spännande höst :o)

Ack denna ljuva sommartid

I år har jag verkligen haft sommarlov! Spenderat mycket tid med familjen, varit på stranden, i trädgården, tuffat iväg till skärgård och fjäll.

Verksamheten sparkas igång igen och jag är tillgänglig för alla som behöver hjälp med retusch och originalproduktion.

Kan inte hjälpa det, är bara fantastiskt svag för himlar

Jag gillar härliga Härjedalen och vill tipsa den som är i Funäsdalen om att besöka Fjällmuséet. Den ordinarie utställningen bjuder på mängder av föremål och fotografier av människors liv och leverne i Härjedalen under mindre gynnsamma förutsättningar än idag. 

Till den sista september pågår även en fotoutställning med bilder av den amerikanska fotografen Edward S. Curtis (1868-1952) och den samiske fotografen Nils Thomasson (1880-1975).

Bild från Fjällmuséets hemsida

Båda var verksamma under den första delen av 1900-talet och deras bilder var av det dokumentära slaget. Edward arbetade under långa perioder, faktiskt större delen av sitt liv, med att dokumentera indiandernas liv och leverne i nordvästra USA medan Nils ägnade sig åt samerna och deras historia. Det bjuds på många vackra bilder, fängslande porträtt och ett stycke historia inte allt för långt bort i tiden.

Retuschens vara eller icke vara

I våras blev jag kontaktad av skribenten och frilansjournalisten Anna Sandahl. Hon skulle göra en artikel om modellretuch för Julia, en tidning som vänder sig till barn och ungdomar i åldrarna 9 till 14 år, och ville göra en intervju med mig.

Det finns mycket att säga i ämnet, särskilt då det med jämna mellanrum debatteras om hur retuscherade modeller i tidningar och magasin sänker flickors självförtroende. Det har talats om att man på något sätt ska märka ut och gradera hur pass retuscherade bilderna är men jag anser att man istället ska prata om och diskutera reklambilder och dess syfte för att ungdomarna ska förstå att det finns en tanke bakom varför bilderna ser ut som de gör.

Med tanke på tidningens målgrupp ville jag framhålla att det i reklamvärlden handlar om att presentera en produkt på ett säljande sätt. Bakom det färdiga resultatet ligger mängder av förberedelser från kreativa AD:ar med en visuell tanke, marknadsundersökningar med målgruppsfokusering och jakten på den modell som kan representera och presentera produkten. Hur mycket retusch som behövs för att göra bilden attraktiv, kännas fin och färdig är mycket beroende på fotografen och dennes förmåga att bland annat sätta ljuset och komponera bilden.

Artikeln i Julia nummer 8 2014

Det var slumpartat att jag började med retusch och jag kunde tänka att det är hemskt med alla bilder av den "perfekta" människan med den "perfekta" hyn och de "perfekta" formerna som sköljer över oss. Idag vet jag bättre och har förståelse för varför man retuscherar och skillnaderna det gör när man lyfter fram och förstärker det som är viktigt och intressant i bilden samtidigt som man skalar bort det som stör, man vill trots allt se någonting vackert, åtminstone när det kommer till bilder som ska sälja någonting. Vad vi tycker är rätt eller fel, bra eller dåligt i en bild är såklart individuellt men ofta tycker vi ganska lika eftersom majoriteten av oss växer upp i samma miljö och omgivning och utsätts för samma intryck från samma medier.

Första gången jag var på en kroki-lektion blev jag lätt generad när modellen klädde av sig naken mitt framför näsan på mig. Ganska snart såg jag bortom den nakna människan och tittade istället på linjer och former. Det är ungefär detsamma med retusch, att man ser bortom personen eller produkten på bilden och istället ser bilden som en ofärdig tavla där man förfinar redan befinliga linjer, färger, toner skuggor eller vad det nu kan vara. I tv-serien Alla är fotografer, del 2 (drygt sjutton minuter in i programmet) intervjuas Jenny Stigsdotter, retuschproffs och grundare av retuschbyrån la Machine. Hon sammanfattar på ett bra sätt retuschens uppdrag; att fungera som fotografens förlängda arm och tekniskt hjälpa fotografen att fullfölja sin kreativa idé.

Årsredovisning till Malmö Citysamverkan

Mitt fokus har under många år varit på bildretusch och parallellt med det arbetet har jag breddat kompetensen inom originalproduktion och grafisk design. Uppdragen får dock gärna bli fler och tack vare en upptagen kollega, duktiga Åsa Tordenmalm, fick jag möjlighet att sätta ihop texter och bilder för 2013 års årsredovisning till Malmö Citysamverkan. Tiden var knapp men layouten var i princip fastställd så vi klarade deadline och uppdragsgivaren var nöjd med slutresultatet. 

Årsredovisning 2013 till Malmö Citysamverkan

Jag har delat med mig av ett par nya fotografier, kolla här!

En helt vanlig dag

I tisdags var det Internet i fokus, en konferens som ägde rum på anrika Palladium i Malmö. En heldag med just internet i fokus, således en helt vanlig dag för mig. Statistiken för hur många minuter vi varje dag ägnar åt internet är väl skyhög (siffror, någon?). För egen del spenderar jag mängder av tid vid skärmen för att antingen producera nya grafiska storverk, söka information och inspiration, titta på filmer och spela musik - allting via internet.

Ia Gustafsson har gjort ett blogginlägg från tisdagens arrangemang och det finns att läsa här.

Bland de första talarna var Jenny Hahn von Dorche, sociala medier-ansvarig på Telenor. Hennes föredrag handlade om bemötande av otrevligheter på nätet och hur man i en krissituation agerar för att rädda varumärket. Jenny tog upp ett specifikt fall, en kunds återberättelse av ett säljsamtal från Telenor som lades upp på Telenors facebook-sida och fick stora mängder tummen upp och blandade kommentarer, några mindre charmiga. Tipsen från Jenny var bland andra:

• Skapa rutiner för att vara mentalt förberedd på en krissituation.
• Öva upp informationsspridning. Det gäller att alla personer i alla led säger samma saker.
• Omvärldsbevaka, ha koll på vad som händer i världen.
• Se till att budskapen är samma i alla kommunikationskanaler.
• Dokumentera händelseförloppen för att kunna ta lärdom och uppdatera befintiliga rutiner.

Det talades om troll, att troll föder troll, alltså troll som bara skäller för skällandets skull. Det gäller att vara saklig och konstruktiv i sin kritik, personliga påhopp är nämligen inget att varken be om eller få en ursäkt för.

En av mina, och av skratten bland publiken att döma, favoriter bland talarna var Daniel Melkersson från Pin me to. Why do things go viral? Bland annat genom att tänka på följande: 

• Social currency - Hur ser andra på oss? Är vi smarta? Hjälpsamma? Gillas vi så delas vi.
• Triggers - Till exempel givaways. Har vi smarta prylar med företagets loggor på och som hjälper i vardagen så görs ständiga kopplingar. Melker nämnde en smörkniv med en smörproducents namn på, sannerligen en daglig trigger om man är mackätare av stora mått.
• Emotions - Någonting som visar på glädje och engagemang, positiva saker, trista saker blir vi bara deppiga av. Sharing is caring, when we share we care.
• Public - Det som andra gillar och delar gillar även - andra. Och delar. Varumärket etableras, är så kallat Built to show och Social proof. Majoriteten bekräftar vad som är rätt.
• Practical value - Att det löser ett problem för läsaren eller kunden.
• Stories - att det finns en histora bakom produkten, att det finns människor av kött och blod.

Utöver ovanstående fick vi ta del av några marknadsföringscase med temat "luften är fri" samt tankarna bakom Pin me to.

Äger du ditt varumärke? Jackie Kothbauer ställde frågan och delade därefter med sig av sina kunskaper kring marknadsföring och Corporate Personal Branding på sociala medier. Jackies kärlek till Linkedin var påtaglig, hon fick oss alla till att lova att fila på våra profilsidor, gå med i grupper av intresse och göra statusuppdateringar minst en gång i månaden. Mycket kretsar kring det personliga mötet men är man dessutom nätsmart, genom att till exempel ha en bra Linkedin-sida, så ligger man steget före. Låt din aktivitet på nätet vara ditt skyltfönster där du visar upp vad du kan, gör och vill göra!

I pauserna fick vi lyssna till Lovisa Ståhl som bjöd på finstämd sång ackompanjerad av sin gitarr. 

Lovisa Ståhl

Detta är ett kortfattat inlägg från dagen men klicka på länkarna så får ni garanterat veta mera.