Retuschens vara eller icke vara

I våras blev jag kontaktad av skribenten och frilansjournalisten Anna Sandahl. Hon skulle göra en artikel om modellretuch för Julia, en tidning som vänder sig till barn och ungdomar i åldrarna 9 till 14 år, och ville göra en intervju med mig.

Det finns mycket att säga i ämnet, särskilt då det med jämna mellanrum debatteras om hur retuscherade modeller i tidningar och magasin sänker flickors självförtroende. Det har talats om att man på något sätt ska märka ut och gradera hur pass retuscherade bilderna är men jag anser att man istället ska prata om och diskutera reklambilder och dess syfte för att ungdomarna ska förstå att det finns en tanke bakom varför bilderna ser ut som de gör.

Med tanke på tidningens målgrupp ville jag framhålla att det i reklamvärlden handlar om att presentera en produkt på ett säljande sätt. Bakom det färdiga resultatet ligger mängder av förberedelser från kreativa AD:ar med en visuell tanke, marknadsundersökningar med målgruppsfokusering och jakten på den modell som kan representera och presentera produkten. Hur mycket retusch som behövs för att göra bilden attraktiv, kännas fin och färdig är mycket beroende på fotografen och dennes förmåga att bland annat sätta ljuset och komponera bilden.

Artikeln i Julia nummer 8 2014

Det var slumpartat att jag började med retusch och jag kunde tänka att det är hemskt med alla bilder av den "perfekta" människan med den "perfekta" hyn och de "perfekta" formerna som sköljer över oss. Idag vet jag bättre och har förståelse för varför man retuscherar och skillnaderna det gör när man lyfter fram och förstärker det som är viktigt och intressant i bilden samtidigt som man skalar bort det som stör, man vill trots allt se någonting vackert, åtminstone när det kommer till bilder som ska sälja någonting. Vad vi tycker är rätt eller fel, bra eller dåligt i en bild är såklart individuellt men ofta tycker vi ganska lika eftersom majoriteten av oss växer upp i samma miljö och omgivning och utsätts för samma intryck från samma medier.

Första gången jag var på en kroki-lektion blev jag lätt generad när modellen klädde av sig naken mitt framför näsan på mig. Ganska snart såg jag bortom den nakna människan och tittade istället på linjer och former. Det är ungefär detsamma med retusch, att man ser bortom personen eller produkten på bilden och istället ser bilden som en ofärdig tavla där man förfinar redan befinliga linjer, färger, toner skuggor eller vad det nu kan vara. I tv-serien Alla är fotografer, del 2 (drygt sjutton minuter in i programmet) intervjuas Jenny Stigsdotter, retuschproffs och grundare av retuschbyrån la Machine. Hon sammanfattar på ett bra sätt retuschens uppdrag; att fungera som fotografens förlängda arm och tekniskt hjälpa fotografen att fullfölja sin kreativa idé.

På utställning

För att arbeta med och vara intresserad av bilder så är jag ganska dålig på att besöka utställningar och gallerier men så ibland händer det. I torsdags var jag på Moderna i Malmö och tittade på utställningen Ett sätt att leva, svensk fotografi från Christer Strömholm till idag.

Det fanns massor av fotografier och den som känner till Christer Strömholm vet att han rörde sig mycket på till exempel Paris bakgator och att fotografierna var dokumentära. Hans efterföljare är på samma spår och många av bilderna är, enligt min åsikt, kanske inte av den typen att man hänger dem på väggen i vardagsrummet. Bilderna berör, ofta är det ett mörker eller en tragik i bilderna. Ibland måste man skakas om och det är väl sällan någonting kan beröra så som fotografier av det dokumentära slaget, en avbild av det som händer där och då, förmedlande känslor av glädje men kanske framförallt sorg. Utställningen pågår till den 18 maj.

Laura med broschyr

Jag fick sällskap av Laura Hrastar, en amerikanska i Malmö och tillika en supervass skribent. Ta en titt på hennes hemsida, Sticky Paws Media!


Sportlovet spenderades i Umeå och jag passade på att besöka Bildmuséet, en fantastiskt vacker byggnad belägen vid Umeåälvens strand. Tre utställningar var igång när jag var där och jag fastnade särskilt för fransyskan Leonor Fini (1907-1996).

Leonori Fini, självporträtt

Jag har inte sett henne tidigare men gillade verkligen hennes verk. Hon gjorde bland annat teaterkostymer och målningar och var en stark personlighet i europeiska kulturkretsar under mitten av 1900-talet. Utställningen pågår till den 11 maj. Råkar man vara i Umeå är det väl värt att besöka Bildmuséet, dessutom är det fritt inträde.

When in Umeå - hinner man så ska man absolut även ta sig till Västerbottens museum på Gammlia och titta på fotoutställningen Liv i Västerbotten. Det är fantastiska dokumentära bilder på just temat liv i Västerbotten, främst tagna av fotografen Sune Jonsson. Utställningen pågår till den 27 april.

Det är någonting bekant med den bilden...

Ja, så tänkte jag när jag satt och bläddrade i senaste numret av Buffé, ni vet den där tidningen man får när man spenderar hutlöst mycket pengar i ICA-butiker. I mitt stilla sinne undrade jag även om den här smaken är god, någonting jag ännu ej tagit reda på. Då slog det mig. Det är ju fotograf Charlotte T Strömwall som plåtat och jag som gjort retusch, rätat upp lite hörnor och sånt. Ibland är minnet kort.

Igår hälsade jag på hos Johan och Elin på min tidigare arbetsplats Digifex. Samtidigt tittade fotograf Magnus Malmberg in och i handen höll han en broschyr där jag tidigare i år blev inkallad till Digifex för att hjälpa till med retuschen. Så här fint blev det!

Retuschen bestod huvudsakligen i att släta ut de veck som hade blivit i fonden samt göra en rakare och mer markant avskiljning mellan golv och vägg. Beställaren, Johnson Design, blev mycket nöjd med slutresultatet och den rönte även stor uppmärksamhet vid den möbelmässa broschyren medbringades till.

Nyheter på bloggen

Jag har aldrig tyckt mig vara något vidare bra på att fotografera, har svårt att hitta skärpan och trycka av i rätt sekund, men sedan jag skaffade mig min lilla Sony NEX5N så har det blivit lite mer fotograferande och lite bättre bilder. Mina alster tänkte jag nu dela med mig av så för den som vill kika så är det bara till att klicka på länken "mina bilder" (finns även i högerlisten under min presentation).

I måndags hade jag då min lilla retusch-föreläsning på Fotografiska Föreningen i Malmö - en upplevelse för mig och säkert även för åhörarna! Jag tror och hoppas att alla var nöjda men jag insåg att retusch och tips och trix inte är det lättaste att tala om när det sitter ett gäng med totalt olika kunskaper och erfarenheter och faktiskt även intresse; nu är det trots allt främst fotografi som intresserar FFiM:s medlemmar. Nåväl, det var premiär för mig och jag tar med mig erfarenheter till eventuella framtida åtaganden.

En erfarenhet jag skaffat mig är att ska man lära ut bildbearbetning så är det i små grupper, som flest kanske tre deltagare, och gärna vid deltagarnas egna datorer och med deltagarnas egna bilder. Helt enkelt, vill DU få en kurs i bildhantering så kontakta mig så gör vi ett upplägg som passar DIG och DINA behov.

Over and Out. Trevlig helg!

I stan igen!

IKEA-svängen är över för denna gång. Tidigare omgångar när jag jobbat med IKEA har det främst handlat om att retuschera bilder och tillhörande bumpmaps av olika trästrukturer och tygmönster till 3D-bilderna. Denna gång var jag involverad i projekt med fokus på miljö- och produktbilder till webben och fick då träffa både fotografer och AD:ar samt en möjligheten att tycka till vid genomgången av bilderna.

Ofta är det annars brandsläckning som gäller; bilden är tagen, kunden säger att detta är vad vi har men vi skulle egentligen vilja ha någonting helt annat - men det kan man väl fixa i retuschen?!? Nja är svaret på den frågan. Mycket kan man ju trots allt lösa men frågan är om tiden och pengarna finns - det är där brandsläckningen kommer in i bilden eftersom det sällan finns varken tid eller pengar. Å andra sidan är det en bidragande anledning till att mitt jobb är spännande; ibland vet jag inte om jag över huvudtaget kan uppfylla kundens önskemål men när jag väl löst det, till kundens belåtenhet, då inträder en enorm nöjdhetskänsla!

Nu är jag tillbaka på halvtid på Invima/IsaDora och har lämnat möbelbranschen för åter träda in i skönhetsbranschen, därutöver jobbar jag vidare med mina egna projekt, framför allt med Barnfonden.

Det är kul att vara tillbaka på IsaDora, inte bara för de trevliga kollegornas skull utan även för att resvägen är så mycket kortare än till Älmhult! Tjing!

Bilder som finns på webben och som jag jobbat med på IsaDora och IKEA

Hej 2013!

Vi har hunnit in i mars månad och jag skriver årets första inlägg. Det har varit en del att stå i sedan årsskiftet. 2013 har börjat ungefär som 2012 slutade - fullt upp. Jo, så är det och det är jag glad över.

Sommaren 2012 kändes allt för lång då det dröjde en bra bit in på hösten innan hjulen började rulla. Å andra sidan gav det mig möjlighet och tid att fokusera på kursen i originalproduktion som jag läste på halvfart under höstterminen.

Kursen i originalproduktion är avslutad och utöver samarbete med fotograf Lars Owesson har jag jobbat vidare på det nya året med fotograf Charlotte T Strömwall och MOOD. Det har blivit ytterligare förpackningsbilder samt bilder till deras nya hemsida.

Fokus på skönhet har sedan fotsatt med uppdrag hos Invima AB som står bakom kosmetikamärket IsaDora, och nu är jag inne i en sväng med ett gästspel hos IKEA till och med den sista april.

Jag gillar att kombinera möjligheten att arbeta både hemma och på plats hos kund. Det ger mig en viss frihet att kunna planera min tid de dagar jag arbetar hemifrån, samtidigt får jag de sociala bitarna samt kreativa och inspirerande stunder de dagar jag möter kollegor hos kund. Det blir variation i projekten och jag får möjlighet att komma in tidigt i skapandeprocessen.

IKEA-uppdraget tar slut den sista april, därefter hoppas jag på en fortsatt bra balans mellan lite större och fasta uppdrag hos kund samtidigt som jag behåller möjlighet att göra mina egna projekt.

På tal om projekt skulle jag arbeta med Barnfonden under våren men det har kommit av sig för tillfället. Jag fick med mig ett bra gäng med AD och copy men plötsligt fick vi alla fullt upp och mina ambitioner att hjälpa Barnfonden har fått ta en liten paus. Jag anser dock fortfarande att det delas ut för många kockknivar, pulsklockor, fleeceplädar med mera, framförallt från tidningsförlag och tonersäljare, för att premiera kunder. De flesta av oss i Sverige behöver inte fler prylar, då kan man istället premiera sina kunder genom att till exempel köpa en get till en familj i Zambia. Så det så.

För min del går även arbetet i styrguppen i She Creatives Öresund lite på sparlåga. Alla styrgruppsmedlemar har fått väldigt mycket att stå i vilket gör att lite större arrangemang som kvällsträffar och inspirerande möten blivit förhalade. Detta till trots, frukost måste vi alla ha, åtminstone en gång i månaden. Hungriga och kreativa damer är därför välkomna till Restaurang M.E.C.K. på Media Evolution City i Malmö den 10/4, 7/5 och 4/6 kl 08.30 för inspirerande träff och god frukost i trevligt sällskap.

Min bild och Adobe-seminarium

Tänka sig att en av mina bilder kom med på 11-11-11-utställningen på Malmöhus slott!

Det var en trevlig överraskning att skåda då jag i lördags äntligen kom iväg för att se utställningen som fotoprojektet 11-11-11 resulterat i. Utställningen är en förlängning av boken som gjordes sedan över 300 Malmöbor dokumenterat staden med över 5 000 bilder den 11/11 2011. Lite kul är även att de tre översta bilderna är på min kompis och hennes dotter. Utställningen pågår t o m den 18 mars. Jag har skrivit mer om 11-11-11 här!

Förra tisdagen blev det en tur till Köpenhamn för att se och höra Adobe-evangelisterna Terry White och Rufus Deuchler. De bjöd på några nya tips och trix, dock inte så mycket nytt i Photoshop för min del, däremot var det lärorikt att få en inblick i arbetsflödet när man jobbar parallellt i Photoshop, Indesign och Illustrator. Det är många mediekanaler som text och bild ska flöda ut i och för att undvika dubbelarbete så är det klipskt att ha koll på hur man använder alla hjälpmedel och redskap som finns i vår digitala värld - i ständig utveckling.

Jag tror på 2012!

Det har hänt en del sedan senaste inlägget.

Ovanstående mening fanns med i en artikel om retusch i Cap & Design #4/2011 och sammanfattar vad jag och många av mina retuschkollegor tycker och tänker, att däremot hamna i denna drömsituation med nära samarbete har dock visat sig vara lättare sagt än gjort - tills nu! Från och med den 1 januari lämnar jag mitt "homeoffice" och flyttar till Slottsstaden och delar studio med fotograferna Mads Damgaard, Carolina Romare och Werner Nystrand. Både jag och mina nya "kollegor" hoppas kunna dra nytta av varandra i vårt bildskapande och ta det till nya höjder!

Även fortsättningsvis kommer jag att jobba mot andra kunder så har du bilduppdrag till mig så tveka inte att höra av dig.

Jag var på god väg att göra sällskap med damerna på Skatan, bl a illustratörerna och grafiska formgivarna Maria Borgelöv och Camilla Wilhelmsson, men dagarna innan jag skulle skriva kontrakt blev jag erbjuden plats hos Mads & Co. Jag kan dock varmt rekommendera den som söker en plats att hyra att ta kontakt med Maria och Camilla för jag vet att jag hade kunnat trivas gott även i deras sällskap! Skatan är öppet för herrar även om kvinnlig dominans nu råder ;o)

På tal om samarbete har jag under hösten arbetat med Anders Wejheden, AD/projektledare och en del av Idéfolket. Vi träffades i höst genom fotograf Billy Lindberg och detta möte har bl a resulterat i ett omslag till branschtidningen Rikstvätt och mer jobb ska det förhoppningsvis bli.

Jag har varit på några mingel och seminarium under hösten efter en ganska så stillsam sommar. Ibland har jag ställt mig frågan om det är lönt att springa runt och försöka sälja in sig i tid och otid hos nya bekantskaper och svaret på den frågan är ett enkelt och rakt - ja. Man vet aldrig vad nya möten kan leda till vad, vare sig det handlar om rena affärer eller att få inspiration och en putt i rätt riktning, mot något som utvecklar och berikar mig både mig personligen och mitt företagande. Att jag nu ska få hyra in mig med tre fotografer kan jag tacka Reklamöl för, det var där jag första gången träffade Werner för ett par månader sedan och det var där han högg tag i mig härom veckan.

2012. Med tanke på hur hösten har artat sig så vågar jag tro och hoppas att nästa år blir ett omvälvande år på ett positivt sätt.